När jag var på anställningsintervju till VR Track så nämnde jag att jag har ambition att bli lokförare någon gång i framtiden. Thomas Fredriksson sa att det inte fanns sådana på VR men jag ville bara ha det sagt. Jag ska inte vara en järnspettsoperatör resten av mitt liv.
Snabbspola fram en bra bit på det och det är vecka 6 2012. Jag sitter på en utbildning som heter BASÄFÄRD (gamla VUT utbildningen) och ska få TSM Spärrfärd. Finns även en viss tanke på förare i det också på våra TKA7or.
Efter det blir det stiltje. Vi kan inte ha kursen Teknisk vagntjänst (heter egentligen “Vagnssyning och lastsäkring” eller något i den stilen nu) förrän plogutrustningen är avplockad på maskinerna så vi får vänta till trakterna kring Maj månad.
När vi väl har fått av plogen och sopen så har våran säkerhetskille på jobbet fullt upp med revision och fortsatta utbildningen skjuts på obestämd framtid. En rejäl suck på det.

Tankarna på förarhistorien glöms lite för egen del för jag åker på vårkanten till Ängelholm och BBUHBT även kallat Banteknik. Tankarna förs till att bli besiktningsman på järnvägen.   Man får ett fritt arbete, mycket motion och mycket kunskap om banan. Jag tjatar och verkar övertyga kollegor och ledning om att mig ska man satsa på som besiktningsman helt enkelt! Sen hör jag inte ett ord om det. Inser att den enda besiktningsutbildingen som går på hösten inte är bokad.
I stället så får jag veta att det nu blir allvar med fordonsförarutbildningen. Säkerhetsgubben på jobbet (vet faktiskt inte riktigt vilken titel han har) hintade lite under tiden jag var i Ängelholm om att jag skulle få en lokförarutbildning på ~10v) men i själva verket så får vi en Spärrfärdsförardeluxeutbildning!
Utökad bromskunskap med inriktning på RC och T44. Fordonskunskap, grund. Vagnssyning och lastsäkring. Modellutbildning TKA7.
Just nu är jag inne i praktikperioden och har hunnit köra tillräckligt för att kunna säga att praktiken är klar. Nästa måndag väntar examination på två dagar. Praktiska prov i klargöring, maskinkunskap och körning. Blir spännande 🙂
Jag har även kört lite tåg! Traxxlok eller B-185 med 400m kalkvagnar bakom mig. En mäktig känsla som fan och att spaka 5800kw är något man helt enkelt inte gör varje dag. TKA7an har 280kw 😉

Jag skulle vilja påstå att dom senaste månaderna har förändrat mig väldigt mycket som människa. Det faktum att jag klarade urvalstestet för att bli lokförare sällar mig till en grupp människor där alla helt enkelt inte platsar! 13-20% om jag minns rätt kvalificerar till detta och bland oss på VR så var det 4 av 11 som klarade det på första försöket. Hoppas verkligen att så många som möjligt klarar det igen när dom får testa på nytt efter nyår.
Att alltid ha blivit kallad lite dum, att ha haft dåliga betyg i skolan och aldrig fått någon riktig uppskattning för det som är i huvudet så känns det här otroligt stärkande för självförtroendet.
Jag klarar av alla proven på utbildningarna snabbare än dom andra och med fler rätt (allt som oftast i alla fall 😉 ) så det får en ju att undra: Om jag hade haft bättre lärare i skolan, hade jag då varit mer studiemotiverad och mer inlärningsbenägen?

Hur som helst. Den senaste tiden med körning på järnvägen har givit mig en respekt för maskiner i rörelse och jag märker hur det påverkar även min bilkörning och hur jag hanterar situationer i vanliga livet.
Jag är mer engagerad till att motverka spårspring och jag har rent generellt vuxit som människa. Känns till och med som om jag faktiskt ÄR vuxen. Mina blott 28 år till trots.
Det är något visst med att susa fram på spåret, dra i bromsen och känna att – det händer inte ett endaste dugg. Brösthåret växer så det knakar 😉

 

Hon är brutal! Man ska inte underskatta vattnets krafter.